Ingen Vidare Bra Vecka

Jag vet inte riktigt vad som har hänt
jag har ju känt mig mycket piggare och gladare en ganska lång tid
men nu är det som om luften alldeles har gått ur mig.
 
Jag vet ju sedan gammalt att det är så jag fungerar
men numera är de bra perioderna mycket längre än de var förut
så jag tror ju att det ska förbli så för alltid.
Att jag aldrig lär mig...?
 
Ja det är bara att gilla läget,
jag kan tyvärr inte göra så mycket åt det.
Det tar minst lika lång tid att läka efter en utmattningsdepression
som det tog att hamna där, sägs det ju.
Jag skulle vilja påstå att det tar längre tid att läka!
 
 
I förra veckan var Minou, hennes klasskompis Emelie och jag
och hälsade på i en hästverksamhet där de ev ska göra praktik i vår.
Det är en kombinerad shetlandsridskola
och islandshästverksamhet.
Den har bara funnits i ett år
och ägaren har inte haft elever tidigare,
kanske är det därför hon är extra mån om att hon ska kunna uppfylla alla krav som skolan har?
De andra praktikplatserna Minou har varit på
har inte varit särskilt seriösa, tycker jag
och då är det ändå ställen som har haft mångårig verksamhet och många elever.
Den här kvinnan vill i alla fall att det ska bli något riktigt bra av det hela,
så det första är ju då att träffa eleverna så de alla kan känna att det här känns rätt.
 
 
När vi var där i förra veckan blev vi rundvisade på anläggningen
och vi pratade och diskuterade både praktikens innehåll
och en massa annat hästrelaterat.
Monika är en öppen och lättpratad person
så en och en halv timme bara flög iväg.
 
I tisdags var det dags för ytterligare ett besök.
Monika ville se Minou och Emelie rida
innan de slutligen bestämde om det skulle bli praktik.
De red ut på tur tillsammans alla tre
(medan jag hittade en pizzeria i Norsholm att tillbringa väntetiden på)
och den hade tydligen gått bra,
för nu bestämdes det att tjejerna skulle göra sin praktik där.
 
 
Det är så roligt att se andras stall, tycker jag.
Jag får inspiration till att göra om i vårt eget,
det finns alltid en massa saker man kan förbättra.
Hos Monika var det sadelkammaren som inspirerade mig,
den var visserligen liten
men jag gillade hur hon hade inrett den.
 
Vår egen sadelkammare är en enda stor röra just nu,
jag vill utrymma den helt och hållet
och sedan börja om från början med att "bygga upp" den.
Nu när vi inte har några hyresgäster längre
skulle vi kunna ha färre sadelhängare
och kanske göra en vägg för täckeshängning där i stället....
Vi har ju en annan sadelkammare i samma hus som garaget också
och den behöver också omorganiseras.
Där har vi saker som bara används ibland
men jag behöver kunna få in fler såna saker från vanliga sadelkammaren,
så det blir luftigare i den vanliga.
 
Hur har ni andra det i era sadelkamrar?
Skulle ni inte vilja göra ett blogginlägg om det?
Det skulle vara jätteroligt att se och få ideér från er!
 
Ja detta blev ett något spretigt blogginlägg...
...precis lika spretigt som livet självt är ibland.
 
I dag börjar min jobbarhelg
så jag vet precis vad jag ska göra de närmsta dagarna.
Hoppas ni får en bra helg allihopa!
 
 

Kärlek och God Sås

Tack för alla kommentarer till mitt förra inlägg!
 
Det här med kärlek är ju inte alltid så lätt....
Både Hanse och jag har ju haft förhållanden innan vi träffades,
faktum är att ingen av oss var fria när vi blev kära i varandra.
Kanske är det därför,
för att vi faktiskt fick kämpa en hel del för att det skulle bli vi till slut
och att det skulle bli accepterat av våra närmaste,
som vi är extra tacksamma över att ha varandra?
Eller så är det för att vi var ganska "gamla" när vi träffades,
så vi insåg vidden av vad vi hade turen att vara med om
på ett annat vis än vad man gör som lite yngre?
Eller så är det helt enkelt så att vi passar väldigt bra ihop.
 
En sak som min pappa sa till oss en gång
har jag verkligen tagit fasta på.
Det var att det är viktigt att ta i varandra varje dag.
Och med att "ta i varandra" så är det naturligtvis att göra det kärleksfullt.
En kram, en puss, en smekning på kinden
eller något annat som får ens partner att känna sig älskad
och betydelsefull.
 
I början av ett förhållande är det ju inte svårt att följa
det är ju snarare så att det kan vara svårt att låta bli varandra.
Men när vardagen smyger sig på
När man får barn och ingen får sova ordentligt på flera år,
när barnen blir större och kräver väldigt mycket av sina föräldrars tid
det är man inte får glömma
att man är ett par som faktiskt var väldigt förälskade i varandra en gång i tiden.
Att det man har i dag
är resultatet av den kärleken.
 
Jag ska inte påstå att vi lyckats med att ta i varandra varje dag
under våra år tillsammans.
Men ju oftare man gör det
desto mer stärks kärleken
och man har kvar den där känslan som fanns i början.
 
Mina föräldrar levde efter den devisen pappa delade med sig av
och jag måste säga att deras äktenskap var väldigt kärleksfullt
ända till slutet.
 
 
Efter mitt förra blogginlägg
skickade Marianne en länk till mig med en kärlekssång
som hennes bror Thedde och hans fru Mari-Anne har spelat in.
Jag tyckte genast att den var jättefin,
jag var på jobbet när jag "fick" den
men när jag kom hem var jag bara tvungen att skriva av texten till den
så jag lättare skulle kunna lära mig att sjunga till den.
 
 
Blocket med sångtexten blev liggande på soffbordet
och nästa kväll när Hanse kom hem från jobbet fick han syn på den.
(han sover oftast när jag kommer hem från jobbet)
 
När jag kom hem från mitt jobb ett antal timmar senare
var han faktiskt vaken,
så han frågade mig vad det var för fin text "jag" hade skrivit.
Jag spelade melodin för honom
och han tyckte precis som jag (och Marianne)
att det var en jättefin låt.
 
Jag har aldrig länkat från youtube förut
(vad jag kan komma ihåg)
men jag ska göra ett försök.
HÄR är Thedde och Mari- Anne!
 
Här är en bild på en (vad jag tror) ung Mari-Anne ♥
(som jag har snott från Mariannes blogg)

Lite värdsligheter måste jag dela med mig av i dag också!
 
I början av 90-talet jobbade jag på ett gruppboende för utvecklingsstörda.
Den person som jag jobbade helg tillsammans med
var ganska matlagningsintresserad
så det blev många smarriga festrätter på helgerna.
 
En sak som jag faktiskt inte lagat på åratal
är hennes goda champinjonsås.
Nu när jag lagade den igen för ett tag sedan
var den godare än någonsin!
Och jag "måste" helt enkelt äta den en gång i veckan.
Jag bara måste dela med mig av receptet.
 
 
VÄRLDSGOD SÅS:
* 1 burk Creme Fraiche
* 1 burk champinjoncreme (konserv)
* ½ krossad köttbuljongtärning
* 1 tsk svartvinbärsgelé (jag tar nog det tredubbla, minst)
* 1 msk grovt krossad rosé- eller svartpeppar (jag tar finmalen svartpeppar, lite efter behag, det blir nog inte 
    en  hel msk) 
* 1 krossad vitlöksklyfta (jag tar 2-3 i stället, eftersom jag älskar vitlök)
 
Blanda alla ingredienser och låt få ett uppkok.
Klart!
 
Enligt receptet ska denna sås serveras till en konjaksbräserad Tuornedos
men vi har ätit den till stekt eller grillad oxfilé i skivor.
En gång åt vi den till fläskfilé också
och det gick precis lika bra.
 
Vi äter den till någon form av ugnsstekt potatis
och gärna ugnsrostade rotsaker också,
en sallad till (gärna med fetaost i)
och man är i sjunde himlen!
 
*****
 
Jag har varit ledig i helgen.
I går fick vi nästan alla utesysslor gjorda redan före kl 12
så då gjorde jag flera "en sak om dagen" på eftermiddagen.
Jag sydde om ett par köksgardiner så de blev lite längre
och jag sydde nya tv-rumsgardiner.
 
 
Jag satte upp alla gardiner utan att putsa fönstren...
....det får bli när det blir varmare.
Eventuellt.
Jag vände till en massa också!
Det gör jag alltid när jag är kreativ....
....fråga mig inte varför det alltid blir så.
 
I dag skulle jag naturligtvis bringa ordning i oredan
men det gjorde jag inte....
När vi var klara med våra utesysslor för dagen
var min kropp alldeles trötter,
så den fick vila.
 
Jag har i alla fall gjort två "en sak om dagen" i dag
så jag får helt enkelt vara nöjd med det.
Det kommer helt säkert flera dagar när jag kan plocka i ordning här inne.
Eller så hinner jag starta upp ett nytt projekt och vänder till ännu mer.... ;-)
 
Jag hoppas att ni alla har haft en riktigt bra helg!
Jag är nöjd med min
även om den enda grejen jag egentligen planerat inte blev gjord
men det finns ju fler dagar :-)

Bästa Stunden På Dagen!

Jag har tyvärr inte fått till det att svara på era kommentarer på förra inlägget,
förlåt!
Jag jobbar på att göra det i morgon eller i övermorgon ;-)
 
I dag har det varit jobbardag.
En rutin vi har varje dag på jobbet är att gå och handla.
Jocke bor mitt i centrum
och mitt i centrum i Motala finns bara en enda mataffär.
Östenssons

Hanse jobbar också mitt i centrum,
faktum är att vi nog bara jobbar max 100 m från varandra.
 
I dag hände något som händer oss ytterst sällan.
Jag hade varit på Östenssons och handlat åt Jocke
och när jag precis lämnade butiken så kom Hanse gående där på trottoaren,
han hade lunchrast och var på väg till Östenssons för att köpa sig lite lunch.
 
När jag täffar på Hanse så där oförhappandes så blir jag så himla glad!
Det låter säkert jättefånigt,
men det gör att hela återstoden av min dag blir positiv.
 
Även Hanse blir så där glad av att träffa mig när han inte förväntar sig det,
så det blir som den naturligaste saken i världen att vi kramar varandra då
och självklart blir det en puss också.
 
 
Vi är visserligen rätt så gamla och dessutom är vi mitt i stan
men det spelar liksom ingen roll,
vi blir så himla glada när vi träffar på varandra helt oväntat att vi inte kan låta bli att kramas.
 
I dag fick vårt möte en extra dimension.
Det råkade gå förbi två små killar när vi kramade om varandra
och en av dem var väldigt fríspråkig.
 
"Är det där din man?" frågade han mig.
(Jag gissar att han tyckte att det var lite tokigt att vi kramades och pussades mitt i stan)
"Ja det är det" svarade jag.
"Har ni varit tillsammans länge?" frågade han.
"Ja det har vi" svarade vi. "Snart tjugo år".
"Var du snygg när ni träffades?" frågade killen mig.
Hmmmm.....tack för den passningen, tänkte jag
men både Hanse och jag svarade
"Ja det var jag/hon"
"Det kallar jag äkta kärlek" sa killen.
 
Nu kan man ju tolka det här på lite olika vis (eller inte...?),
men min tolkning är att jag antagligen borde vara väldigt glad över att min man fortfarande älskar mig
trots att jag numera ser ut som jag gör.
Själv tycker jag ju att vi nog har åldrats lite båda två sedan vi träffades,
men det är kanske bara ett önsketänkande?
 
 
Ja, ja...
vårt möte gjorde i alla fall min dag i dag.
Inget kan vara  bättre än att träffa sin älskling en liten stulen stund.
 

Tre Timmar Och Tjugofyra Minuter

Natten mellan lördag och söndag
föll det massor av snö här i Långskogen.
Hanse hjälpte mig att skotta fram min bil så jag skulle kunna åka till jobbet på söndagsmorgonen.
 
När jag åkt iväg så hade Hanse några timmars jobb framför sig här på gården.
Prio ett var att få på plogbladet på vår fyrhjuling,
vi hade det på agendan redan i november
men det kom liksom av sig eftersom det var så varmt.
Efter sju sorger och åtta bedrövelser var plogbladet på plats,
nu skulle här skottas!
 
Eller inte....
 
Vi kör ju inte fyrhjulingen så ofta
så "naturligtvis" startade den inte.
Batteriet var antagligen urladdat
så det var bara att sätta det på laddning.
 
I går kväll efter Hanses jobb
var det så dags att starta den och börja skottningsarbetet.
Tror ni att den startade?
Icke!
 
En ny batteriladdare letades upp och maskinen sattes på laddning igen.
 
Nu är det så att jag har inte kört fyrjhjulingen sedan förra vintern
och jag har absolut inget minne varken av hur man startar den eller hur man sedan kör den.
Samtidigt hade vi en avtalad tid hos vår höbonde
om att vi skulle komma och hämta ensilagebalar i kväll.
På vintern är det nämligen så att lastmaskinen även används som snöplog
så man får liksom anpassa sig lite efter när den är hemma,
när man ska hämta foder.
 
 
Vad gör man då?
Bilen med släpkärran står längst nere på gården
och är insnöad,
snöplogen vill inte starta...
...jo man skottar för hand.
(Perfekt för min gamla onda kropp)
Gissa hur lång tid det tog för mig att skotta hela vår gårdsplan
och backen upp till vägen?!
Jag var precis färdig när Hanse kom hem från jobbet :-)
 
 
Trots min skottning
så ville inte bilen samarbeta med oss.
Det slutade med att vi fick dra upp den till vägen med traktorn.
 
 
När vi väl var hos vår höbonde
så visade det sig att han bara hade en ensilagebal hemma
och vi hämtar alltid två i taget.
Så det blev en tripp till en grannby för att hämta balar där i stället.
Vår höbonde har väldigt mycket mark
och som de flesta bönder köper han upp mark när det blir något till salu i närheten,
vilket gör att han har ägor vida omkring.
Han levererar ensilage till väldigt många privatpersoner
och även till en ridskola.
 
 
Hur som helst så fick vi vårt ensilage
och åkte hem.
När vi kört ut en av balarna och var klara för dagen med det
ville jag att vi skulle testa om fyrhjulingen startade efter uppladdning nr två.
 
Den startade direkt....
 
Vem har sagt att livet ska vara enkelt?
 

Gårdagens Mission

Något jag länge velat göra
men inte kommit mig för att ta tag i,
är att städa, rensa och organisera i pysselskåpet.
 
 
 Det var några år sedan jag fixade ett pysselskåp,
både med tanke på mig själv och barnbarnen.
I början var det så fint där inne...
...men allt eftersom tiden gick så blev det mer och mer stökigt.
Fler saker fick flytta in
och snart hade inga saker sin egen plats.
 
 
I går tog jag tag i det.
Ut med allt från skåpet!
Hela tvrummet blev belamrat och även matrumsbordet
av allt som varit inknökat.
Sedan tog organistationen och rensningen vid.
Faktiskt tog det inte så lång tid som jag trodde.
Jag hann till och med klä in burkar med fint papper
som jag ska förvara pennor, saxar och sånt i.
 
En låda är kvar att klä in, så den också blir fin.
 
Minou och jag tog en sväng till Ikea på kvällskvisten
där köpte jag nya tuschpennor och små saxar till gullungarna.
Nästa gång vi åker dit ska jag köpa pärlplattor också
och så ska jag försöka hitta färgpennor i många färger här i stan.
Några fler målar- och pysselböcker står också på önskelistan.
 
Gullungarnas egna hylla.
 
I dag är det underbart väder!
Som gjort för att ta en promenad med Da Capo.
Men jag har sån himla värk i mitt högra knä
(jag brukar ha besvär med det om jag anstränger det mycket
och de senaste dagarna har jag sprungit upp och ner i trappen massor
och just trappor är visst det som mitt knä tycker sämst om)
och antagligen spänner jag mig när jag går så nu har jag fått rejält ont i ljumsken också.
Så i dag blir det vila mellan alla måsten.
 
Jag har bestämt mig för att jag måste unna mig lite mer hästumgänge.
Jag behöver ha roligt med mina pållar!
Inte bara allt det omvårdande.
Jag ska börja med att promenera med Da Capo.
Det är ju så länge sedan han reds nu
så vi får göra en repetition av inridningen,
tänkte jag.
 
 
Egentligen har jag bestämt att jag ska ge mig någon månad först
med att fixa här inne i huset.
När våren kommer är det skönt om så många inomhusmåsten som möjligt är avklarade,
men när det är så här fint väder blir jag ju sugen på att tjuvstarta.
Nåja,
det blir inget av med det tyvärr...
 
Om några timmar ska jag åka till mamma och fixa med hennes räkningar
sedan börjar min jobbhelg,
31 timmar ska arbetas på lite drygt två dygn
(från fredag kl 18 till söndag kl 22).
Phu!
Man är allt ganska mör efter helgen...
 
Nu önskar jag er alla
en riktigt trevlig helg!

Lite Tankar Om Det Nya Året

Ja jag är verkligen "sen i starten" med det här inlägget
det är ju inte så långt kvar tills det redan är februari.
 
Det där med att avge nyårslöften är faktiskt en bra grej
tycker jag,
om man kan hålla dem förstås.
Även om man inte kan hålla dem så är det ju i alla fall bra att man försöker att förändra sitt liv
till något som man tror ska bli bättre,
annars står man ju alltid och stampar på samma plats hela tiden.
Inte för att det egentligen behöver vara ett nytt år för att göra förändringar
men det underlättar på något vis.
 
När jag berättade om mitt nyårslöfte
så sa ett av mina kloka barn
(jag tror att det var Cindy)
"Det där nyårslöftet har du väl redan haft förut"
och det har jag nästan,
jag har bara gjort det lite mindre omfattande den här gången.
Men skam den som ger sig!
 
Varje dag som jag är ledig från jobbet och som jag inte är hos min mamma
ska jag göra en sak utöver mina vanliga sysslor.
På så vis kanske jag någon gång kommer ifatt med allt som släpat efter i åratal.
Det känns jättebra
och jag har so far lyckats med det.
 
En dag gjorde jag en storrensning i mitt städskåp
det har behövts i flera år men har alltid blivit bortprioriterat.
Det tog en hel dag!
(Ja det som var kvar av dagen när alla måsten för den dagen var gjorda, förstås)
Men nu är det rensat och sorterat efter konstens alla regler
och jag njuter varje gång jag öppnar dörren dit in.
 
 
I dag klädde jag in en liten låda med julpapper
där vi ska förvara julens nyinköpta vita kulor.
Ja jag slängde ut granen också!
 
 
Andra dagar har jag gjort rensningar bland papper,
sorterat grejer,
skapat ett eget ställe för ting som inte har en egen plats,
storstädat kylskåpet
osv
 
Vad det gäller hästarna så har jag en önskan om
att jag ska orka att ha lite roligt med dem i år,
det är ju så tråkigt att bara ha ork med det man måste göra...
 
Lite mera hälsotänk behöver jag få in i min vardag också.
Mera promenader och nyttigare mat i första hand.
 
I dag kommer gullungarna!
Så nu ska jag bege mig till stugan och fixa till lite där innan de anländer.
Det blir dagens "grej".
 
Ha en bra helg allihopa!
 
 

Nu Är Glada Julen Slut!

 
I går åkte gullungarna hem till sig
och här blev det alldeles tyst och stilla,
så konstigt det kändes.
 
 
Som vanligt har det varit alldeles underbart att få träffa våra små hjärtegryn!
Det är så tråkigt att vi ska bo så långt ifrån varandra
men samtidigt är jag så himla tacksam att vi har en egen stuga till dem
så de kan vara här länge när de väl är här.
(Ja jag kanske tjatar om hur tacksam jag är över det
men jag är verkligen det
och det slår mig naturligtvis extra mycket just under de perioderna
de är här i sin stuga)
 
 
En annan sak som jag också är väldigt tacksam över
är att ingen av våra andra barn
är avundsjuk eller missunnsam över att vi har en stuga till Cindys familj.
I vissa familjer kanske något eller några barn skulle tycka att det var orättvist,
att vi hellre skulle fördela våra gåvor rättvist mellan barnen,
men alla är överens om att det är bättre att den del av vår familj som bor långt bort
ska kunna vara hemma mycket mera än vad de hade kunnat om vi inte hade haft stugan.
 
 
I morgon är det jobbardag för min del
och på tisdag har Hanse och jag vår sista lediga dag tillsammans
för den här julen.
Det finns lite som jag vill att vi ska styra med
vi får se om jag får med honom på noterna.
 
 
I övermorgon är det Nolies 6-årsdag.
Jag hoppas verkligen att hela familjen får vara friska då,
vi var på Bill och Bulls lekland i fredags
och det verkar som att Flora blivit smittad av maginfluensa där,
då hon kräktes flera gånger i natt.
(Som tur var hade de hunnit komma hem, så de inte var på resande fot när det bröt ut)
Så himla tråkigt om de inte är friska på Nolies dag!
 
 
Jag önskar er alla en trevlig trettondagsafton!
 
 
 
Hihi...jag tog massor med kort på nyårsafton, både med min och Cindys mobil
för att få det ultimata familjefotot
 men hur man än bär sig åt så är det alltid någon som inte visar sin bästa sida.
Det här är i alla fall mitt favoritfoto eftersom det speglar kärleken mellan
Cindy och Mattias.
 
 

Gullungarna vs Isen I Baljan

Jag upptäckte att jag hade glömt en svart murarbalja i hagen som Týr och Lorenzo gick itidigare i höstas,
perfekt nu när det är så kallt
då behövs det så många murarbaljor som möjligt.
Dessa är de enda jag kan knacka ur is ur på ett någorlunda enkelt sätt.
 
Dessvärre var baljan halvfull med fruset gammalt regnvatten
så det blev ett litet projekt som tjejerna
och speciellt Nolie
ville hjälpa till med.
Ett projekt som tog både tid och kraft :-)
 
Om man hoppar på baljan borde ju isen lossna...
 ....om man är tre personer kanske det funkar bättre?
 Eller om man sätter sig på kanten av baljan?
 Om en större syster provar då.....?
 Med ett spett går det nog bättre?
 Hack! Hack! Hack!
 Det är tungt minsann!
 Till slut fick ändå isen ge vika!
 Nolie lyfter ur alla isblock. 
Det är tungt om man inte är så stor.
 Man kan hälla ut isbitar också.
 
Äntligen är baljan tom!
Nolie som var den enda som orkade jobba med att besegra isen hela vägen
är väldigt nöjd och belåten.
 

Det är jag också som numera har en extra vattenbalja 
tack vare gullungarnas eminenta insats.

En God Jul!

Jag skulle ju ha önskat er en God Jul på julafton,
det var min plan
men därav blev intet...
 
 
Vi har i alla fall haft en riktigt bra jul!
 
En dag gjorde vi julgodis.
Joline styrde upp det hela
så det gick som en dans!
Alla hade roligt och rörigt blev det inte,
så som det brukar kunna bli.
Jag vet inte varifrån Jolin fick all sin energi
men den dagen var hon vår egna lilla hustomte som fixade med allt
på en och samma gång.
 
Tack snälla Jollen för din insats!
 
 
 
 
 
 
 
 Dagen efteråt högg vi en gran till stugan
(varför säger man att man hugger en gran när man i själva verket sågar ner den?)
och på kvällen efter att alla ätit middag hemma hos Cindy och Mattias
så klädde vi den fina granen.
 
 
 
Dagen efter var det dags för vår lilla bordsgran.
Med en yster Moses i huset så känner vi att det är lugnast att inte ha en vanlig gran.
Minou och jag klädde den
och den fick för ovanlighetens skull  gå i vitt och silver i år.
 
Även julmaten skulle lagas,
Hanse, Minou och jag hjälptes åt med det.
 
 
 
Sedan var det plötsligt julafton!
Oliver, Niki och Joline var hos Mikko på förmiddagen
Cindys familj var hemma i sin stuga.

Sedan sammanstrålade alla här vid halv tretiden.
Vi tittade på Kalle Anka,
vissa hade något paket kvar att slå in
och vissa förberedde maten.
 
Efter att vi avnjutit julbordet fick vi besök av tomten
som kom och lämnade en stor säck till alla snälla barn.
När tomtens klappar var öppnade
fanns det ett litet berg av klappar under granen också.
 
(Tyvärr fick jag inte ett enda vettigt kort på det)
 
Min mamma orkade inte komma hit och fira jul med oss
så Oliver och jag åkte hem till henne en stund på kvällen när vårt firande var över.
Vi tog en fika och pratade i ett par timmar.
I går (juldagen) var Cindy och hennes familj där och hälsade på.
 
Jag har jobbat både juldagen och annandagen
det var likadant för två år sedan och det funkar bra.
Bara jag får vara ledig på julafton så är jag nöjd!
 
Ja så här har min jul varit.
Nu ska vi bara ta det lugnt och mysa i några dagar innan det blir nyår.
 
Jag hoppas att de flesta av er har haft det lika bra som jag!
 
Mina tankar har dock varit mycket hos min fina bloggkompis Marianne den senaste veckan,
som har haft en av sina tyngsta jular här i livet.
Till dig vill jag säga,
jag önskar att jag kunde lindra smärtan du bär
livet är så hårt och orättvist ibland....
Nu går ju inte det
så i stället skickar jag mina allra innerligaste kramar till dig.
Min bästa bloggvän <3
 
 

Lite Nöjd Ändå

Ny diskmaskin införskaffades i dag!
Den är hjälpligt installerad
så det går att diska med den
men den behöver skruvas fast där den står
och det är inte gjort än.
Planen är att det ska bli i morgon.
 
 
I dag har Cindy och jag varit och handlat julmat.
Det tog några timmar....
...men nu är det bara några kompletteringar som behövs.
Vi tog faktiskt en fika på tu man hand också
och det var jättemysigt,
det är så himla sällan vi får umgås helt själva.
 
När alla måsten var gjorda för dagen
satte jag mig med min nya telefon,
jag skiftade simkortet från den gamla till den nya
och laddade hem de appar jag brukar använda.
Det är lite småtrix kvar att göra
men det får bli en annan dag
och sedan måste jag föra över alla telefonnummer också
men det får bli lite pö om pö.
Från och med nu är det i alla fall min nya mobil jag kommer att använda.
Härligt!
 
 
I morgon ska vi göra julgodis.
Tyvärr är inte Oliver med i år,
Niki vet jag inte ännu hur det blir med
men jag hoppas att hon vill komma.
Joline, Minou, Benjamin
och hela familjen Myrälf är på plats i alla fall :-)
 
 
I år ska vi nog inte göra lika mycket som förra året
det är inte kul när man får slänga det mesta när julen är över.
Det blir i alla fall knäck och rocky road som ska räcka till två hushåll,
saffranskakaor blir det också
och kanske någon chokladtryffel av något slag.
Sedan får vi se vad "bagarna" har för idéer och förslag.
 
 
Jag önskar er alla en härlig fjärde advent!
 
 
 

Nej Nu Smäller Jag Snart Av!

Vi har haft lite otur med våra bilar ett tag,
de har inte gått igenom besiktningen någon av dem.
Förra månaden var det Volvon
och nu var det Micran.
Så sent som i dag var Hanse och betalade för den senaste reparationen
och nya däck till Clion,
en nätt liten summa på nästan 11000:-
Skitkul när det är jul och pengarna rullar iväg extra fort :-(
 
 
Strax innan jag skulle iväg till stugan och greja
upptäckte jag att diskmaskinen betedde sig lite konstigt,
den stod och pumpade hela tiden
men inget vatten kom.
Jag stängde av den
men den fortsatte att pumpa fast strömmen var avslagen...
Jag har aldrig varit med om något så konstigt.
Ett felmeddelande kom upp i displayen
som sade att jag genast skulle stänga av maskinen och kontakta kundservice.
Det var ju bara det att det inte gick att stänga av den!
 
Det var bara att häva ur all disk som var i maskinen
plus allt som stod på bänken ovanför den,
så jag kunde dra ut maskinen och dra ur kontakten ur väggen.
Någon kundtjänst (vaddå för kundtjänst, förresten?) hann jag inte kontakta
men jag gissar att det är kört för vår maskin,
den är ju faktiskt tretton år om en månad så den har väl gjort sitt.
 
Nu är köket i kaos,
jag kom nyss hem efter att jag åkte iväg på eftermiddagen
och i stället för att ta hand om allt så satte jag mig här vid datorn.
Jag är helt slut nu
det har varit full rulle hela dagen,
så köket tar jag hand om i morgon bitti när jag förhoppningsvis är lite piggare.
 
Efter det är det väl bara att ge sig iväg och inhandla en ny diskmaskin
jag har väldigt svårt att tänka mig en jul utan en sån,
det finns liksom roligare saker att göra än att diska för hand efter 14 personer.
 
Tack för att ni orkat läsa!
Det var väldigt skönt att få beklaga sig lite :-)
 
 

På Väg

I dag har jag fått en massa surdegar gjorda.
Härligt!
 
Jag har städat och rensat i övre hallen,
som tyvärr har tenderat att bli ett skräprum under årens lopp.
Nu är det ett minne blott
och det känns så skönt!
 
 
Redan förra året hade jag föresatt mig att sy julpåslakan till alla i Cindys familj
men det gick ju inte vägen, förstås.
I kväll har jag i alla fall rott det i land.
Två påslakan sydde jag förra året
så i kväll har jag sytt fyra påslakan och sex örngott.
 
Allt eftersom de blir färdiga tvättar jag och tumlar dem
så jag kan bädda rent i stugan i morgon med de nya lakanen
innan familjen kommer.
 
Jag gissar att barnen kommer att bli väldigt glada,
de gillar att ha roliga påslakan.
 
 
Jag har inte hunnit att sätta igång min nya mobil
det är ju så mycket som ska fixas för att få den så som jag vill ha den.
Det är appar som ska installeras
och telefonnummer som ska skrivas in,
det kommer säkert att ta en halv dag
och det har jag ju inte tid med just nu innan jul.
Jag har i alla fall hunnit ta några kort med kameran
och jag är mer än nöjd med den.
Jag kanske skulle offra lite sömn för att få igång den i alla fall....?
 
 
 Ps. Korten i det här inlägget är inte tagna med nya mobilen
 

Nu Ska Jag Ha Semester....

....men jag känner mig hyperstressad!
Jag har jobbat lite extra nu i december
eftersom en kollega har semester hela månaden.
 
Tusen saker ska ordnas och fixas,
helst innan fredag eftermiddag
för då kommer mina älskade gullungar <3
 
Flora (foto lånat av Cindy)
 
Så kommer det ju naturligtvis inte att bli,
jag har aldrig lyckats bli klar med vad jag föresatt mig innan jul
så det blir nog en kompromiss i år igen.
 
Det blir ju jul igen i alla fall
även om jag inte hunnit med att fixa allt jag vill,
huvudsaken är att vi får vara tillsammans
hela stora härliga familjen.
 
Tack för era kommentarer om mina vilda hästar!
De kanske hörde mina tankar
för bara någon dag efter mitt blogginlägg lugnade de ner sig.
Nuförtiden kan de visserligen trava runt lite ibland och "visa upp sig" när jag kommer med maten
men de far inte runt och sparkar bakut som galna tonåringar.
Jag måste nog förtydliga lite också,
de var aldrig elaka mot varandra när maten kom
det var nog mer glädje som de behövde få utlopp för
och den glädjen blev liksom lite för våldsam för min smak....hihi.
 
 
Jag upptäckte att min mobil började ta ganska dåliga bilder för ett tag sedan,
jag putsar linsen ofta men det hjälpte inte.
Så råkade jag titta på linsen i en lite sned vinkel en gång
och upptäckte att den var full med små små repor i antireflexhinnan,
inte så konstigt att allt var suddigt då.
 
Nu har jag läst "tusen" tester och recensioner
om årets nyutkomna mobiler
för att komma fram till vad jag skulle välja för ny mobil,
jag står inte ut med att ha en mobil som jag inte kan fota med
det är ju liksom halva nöjet med den.
 
Mina kriterier för en "bra" mobil är:
* En bra kamera (vilket de flesta nya mobiler har)
* Stor skärm (eftersom jag är gammal och skumögd)
* Roliga och många smileysar (gissa om Jocke retat mig för det!)
* Knock-on när man ska starta mobilen
* Man ska inte behöva backa ut ur programmen utan kunna gå till "huset" direkt
utan att programmen ligger och körs i bakgrunden hela tiden
* Bra batteritid
* Ingen antireflexhinna på kameralinsen
* Endast en av och påstängningsknapp i stället för två
* Mobilen ska finnas i guld eller silverfärg (OBS! Mycket viktigt!!)
* Inte allt för stor, trots den stora skärmen.
 
Ja det var väl det hela....
Några önskningar för min blivande mobil kan ju te sig lite underliga och oviktiga för en del
men för mig är det inte så,
man kan ju alltid önska liksom.
 
Nu fanns det ingen mobil som kunde tillgodose alla mina önskemål
så jag valde den jag kände mest för
 
 
Jag har haft en LG G2 nu i ett år
så jag är liksom inkörd på den sorten nu.
Min nya telefon ska jag däremot vara maniskt försiktig med och rädd om,
även den har nämligen den där antireflexhinnan på linsen
och den får absolut inte bli repig
för den här mobilen vill jag kunna ha länge.
 
Mobilen kom i går
och i dag har jag varit och inhandlat ett stycke rejält (men fult) mobilskydd
samt låtit sätta på en skyddsplast på skärmen.
Så nu ska jag strax börja använda den.
Eller det blir nog i kväll, rättare sagt.
 
Sista korten tagna med min nuvarande mobil,
på nya mobilen i sitt skydd.
Ni ser ju ni med, vilka uschliga bilder det blir
man tror ju att man fått något klet i ögonen som gör att man ser suddigt.
 
I kväll är det julbord för personalen hos mitt assistansbolag,
det ska bli jättemysigt.
Jag älskar god mat!
 
Ha en bra dag allihopa!
 
 
 
 
 
 
 

Jag Vet Inte Hur Jag Ska Bära Mig Åt!?

En hel vecka har snart gått utan att hästarna har massakrerat staketet
och det är jag ju väldigt glad över.
Det jag är mindre glad över är att de
trots att de numera har fri tillgång på halm i hagen,
är helt tokiga och galna
varje gång de får "mat".
 
 
De far runt som vildingar och
de sparkar bakut,
så det är med livet som insats
varje gång man äntrar deras hage.
 
Jag försöker sprida ut deras mat på backen så mycket det går
för att de ska få så lång ättid som möjligt
och en gång om dagen får de mat i sina hönät,
ändå funkar det inte.
 
Min mobilkamera är i väldigt dåligt skick, alla bilder blir suddiga,
men här är i alla fall en bild på hur jag strött ut maten på backen.
 

Jag tror att eftersom varken Da Capo eller Yrsa någonsin har upplevt något annat
än fri tillgång på hösilage
så blir de helt frustrerade över att inte ha tillgång på mat dygnet runt.
När maten väl kommer så "slår det slint" för dem
och då blir det så här.
 
Jag vet inte om jag ska se tiden an
och hoppas på att det ändrar sig
eller om jag ska göra en ommöblering på hästarna....
 
Svårt.....mycket svårt!
 
 

Lika Bra Att Smida Medan Järnet Är Varmt...

....så det blir ett litet inlägg i dag med :-)
 
 
 Det är min jobbarhelg
och när jag kommer hem vid 23-tiden är jag inte mogen för sängen på ett tag.
Jag måste varva ner ett ganska långt tag innan jag kan sova.
Skitjobbigt, eftersom det blir alldeles för lite sömn de nätterna.
Men i kväll använder jag min nedvarvningstid till att blogga
och det är ju lite positivt, i alla fall.
 
I helgen har Jocke och jag haft
"Morden i Sandhamn"-maraton.
Ingen av oss har sett säsong ett och två,
säsong tre började ju i torsdags på TVn
och då är det ju roligt att ha sett de tidigare säsongerna.
 
Jocke har precis lyssnat på alla sju Sandhamnsböckerna via Spotify
och jag är på den femte boken,
vi tycker båda två att de är jättebra
och då är det extra kul att se hur böckerna har filmatiserats.
(Jag gissar att ni tycker att det är bra lyxigt att kunna titta på film när man jobbar
och det tycker jag också, men jag gör lite nytta på jobbet också - bara så ni vet, hihi)
 
I morse när jag "slog en kik" ut genom ett av köksfönstren
trodde jag att vi hade en älg i trädgården.
 
 
 Men det var ju bara Yrsa....!
 
"Någon" hade sabbat trästaketet igen
för femhundratrettiofjärde gången,
så det var fri lejd ut i trädgården.
 
(Gammal bild som visar vilket staket jag menar)
 
Jag vet verkligen inte hur många gånger jag har lagat det där förbaskade staketet.
Men denne "någon" har tydligen insett att det bara är att vara lite våldsam
så ger det vika till slut.
Förut har hästarna bara gått ut i som en liten fålla
(som tidigare tillhörde hagen)
och det gör inte så mycket
(fast det är ju inte så bra att de tar sig ut).
Men i morse var de alla tre i trädgården!
Grrrrr!!!
 
Ändå kan jag ju egentligen inte klandra dem.
Både Yrsa och Da Capo har alltid haft fri tillgång på grovfoder
så någon av dem
(varför misstänker jag bara Da Capo?)
tar helt enkelt saken i egna händer
och försöker fixa till allt till det bästa för dem.
 
Innan jag åkte till jobbet i morse
fick Hanse order om att hämta en storbal halm i dag,
vi kan tydligen inte vänta tills det blir snö innan vi börjar fodra med halm också
de här hästarna vill helt klart ha mycket att äta.
 
Jag hoppas att det kommer att hjälpa,
annars kommer jag att behöva göra en ommöblering i hästhagarna
och det vill jag egentligen inte behöva göra.
Det vore faktiskt jättebra om hästarna kunde tänka sig att vara placerade så här under vintern.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Jag som skriver den här bloggen heter Nina. Jag är gift med Hanse. Vi har en gemensam dotter som heter Minou och ett helt gäng barn som bara en av oss är biologisk förälder till: Cindy, Therese, Oliver, Niki och Joline. Ett antal barnbarn har vi också hunnit få, en hel liten drös faktiskt :)

Vi bor på en liten gård i Långskogen utanför Motala i Östergötland. Här bedriver vi uppfödning i liten skala av New Forestponnyer. På gården finns också tre islandshästar och till sommaren 2013 hoppas vi på att få vårt första islandsföl.

Välkommen att ta del av vår vardag, såväl om vårt hästliv som vårt övriga liv.


RSS 2.0